stupefying
01
förbluffande, bedövande
confusing one so much that one doesn't know what to think due to confusion or shock
grammatisk information
morfologisk sammansättning
presensparticip-adjektiv
kvalitativt
superlativ
most stupefying
komparativ
more stupefying
graderbart
Exempel
Witnessing the enormous scale of the disaster had a stupefying effect on the rescue workers.
Att bevittna katastrofens enorma omfattning hade en förvirrande effekt på räddningsarbetarna.
02
förbluffande, häpnadsväckande
shocking with surprise and consternation
03
förbluffande, bedövande
making physically stupid or dull or insensible
Lexikalt Träd
stupefying
stupefy
