weggehen
01
gå iväg, lämna
Einen Ort verlassen, sich entfernen
grammatisk information
morfologisk sammansättning
frasalt
rörelseverb
regelbundet
skiljbar
partikel
weg
grundverb
gehen
hjälpverb
sein
1:a person singular
gehe weg
3:e person singular
geht weg
presens particip
weggehend
enkelt preteritum
ging weg
perfekt particip
weggegangen
Exempel
Er ging schnell vom Unfallort weg.
Han gick snabbt bort från olycksplatsen.
