picknicken
[past form: picknickte]
01
picknicka, gå på picknick
Draußen essen und Zeit verbringen, meist im Park oder in der Natur
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
hjälpverb
haben
1:a person singular
picknicke
3:e person singular
picknickt
presens particip
picknickend
enkelt preteritum
picknickte
perfekt particip
gepicknickt
Exempel
Die Kinder picknicken mit ihren Eltern im Garten.
Barnen picknickar med sina föräldrar i trädgården.
