klingeln
klin
ˈklɪn
klin
geln
gəln
gēln
klingen

Definition och betydelse av "klingeln"på tyska

klingeln
01

ringa, klämta

Ein Ton machen, um Aufmerksamkeit zu erregen, z. B. an der Tür oder am Telefon 
klingeln definition and meaning
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
hjälpverb
haben
1:a person singular
klingele
3:e person singular
klingelt
presens particip
klingelnd
enkelt preteritum
klingelte
perfekt particip
geklingelt
Exempel
Die Türglocke klingelt. 

Dörrklockan ringer.

LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store