klarmachen
[past form: machte klar]
01
förklara tydligt, göra förståeligt
Jemandem etwas deutlich erklären oder verständlich machen
grammatisk information
morfologisk sammansättning
frasalt
handlingsverb
regelbundet
skiljbar
partikel
klar
grundverb
machen
hjälpverb
haben
1:a person singular
mache klar
3:e person singular
macht klar
presens particip
klarmachend
enkelt preteritum
machte klar
perfekt particip
klargemacht
Exempel
Ich muss dir etwas Wichtiges klarmachen.
Jag måste klargöra något viktigt för dig.



























