rouspéter
01
muttrar, klagar högljutt
exprimer son mécontentement de manière bruyante ou insistante
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
starkt
hjälpverb
avoir
1:a person singular
rouspète
1:a person plural
rouspétons
1:a person futurum
rouspéterai
presens particip
rouspétant
perfekt particip
rouspété
1:a person plural i imperfekt
rouspétions
Exempel
Il rouspète toujours quand il doit faire la vaisselle.
Han gnäller alltid när han måste diska.
