obligar
01
tvinga, föranleda
hacer que alguien haga algo que no quiere o que debe hacer
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
starkt
1:a person singular
obligo
3:e person singular
obliga
presens particip
obligando
enkelt preteritum
obligué
perfekt particip
obligado
Exempel
No quiero obligarte a venir si no quieres.
Jag vill inte tvinga dig att komma om du inte vill.
