to intuit
01
känna på sig, ana
to grasp or comprehend something instinctively and without conscious reasoning
Transitive: to intuit that | to intuit sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
intuit
3:e person singular
intuits
presens particip
intuiting
enkelt preteritum
intuited
perfekt particip
intuited
Exempel
The parent intuited from the child's silence that something significant had happened at school.
Föräldern förstod av barnets tystnad att något betydelsefullt hade hänt i skolan.
Lexikalt Träd
intuitive
intuit
