to induce
01
förmå, påverka
to influence someone to do something particular
Ditransitive: to induce sb to do sth
Exempel
Management used a cash bonus to induce workers to take on risky offshore assignments.
Ledningen använde en kontantbonus för att förmå arbetare att ta på sig riskfyllda offshoreuppdrag.
02
framkalla, inducera
to trigger a particular event, condition, or response
Transitive: to induce a condition or response
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
induce
3:e person singular
induces
presens particip
inducing
enkelt preteritum
induced
perfekt particip
induced
Exempel
The medication can induce drowsiness in patients.
Läkemedlet kan framkalla sömnighet hos patienter.
03
inducera, härleda
to derive general principles or conclusions from specific observations or instances
Transitive: to induce principles or conclusions
Exempel
Scientists induce theories about natural phenomena by analyzing experimental data and making observations in the field.
Forskare härleder teorier om naturliga fenomen genom att analysera experimentella data och göra observationer i fält.
04
inducera, generera
to generate or create an electric charge, current, or magnetic state within a conductor or material
Transitive: to induce an electric or magnetic charge
Exempel
The changing magnetic field induced an electric current in the wire coil, powering the electromagnet.
Det föränderliga magnetfältet inducerade en elektrisk ström i trådspolen, vilket drev elektromagneten.
05
framkalla, inducera
to medically start a woman’s labor to help her give birth
Exempel
The doctor decided to induce labor because the baby was overdue.
Läkaren beslöt att framkalla förlossningen eftersom barnet var försenat.
Lexikalt Träd
induced
inducement
inducer
induce



























