to ambulate
01
gå, röra sig
to walk or move from one place to another
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
rörelseverb
regelbundet
presens
ambulate
3:e person singular
ambulates
presens particip
ambulating
enkelt preteritum
ambulated
perfekt particip
ambulated
Exempel
Due to a leg injury, the athlete was unable to ambulate properly and had to withdraw from the race.
På grund av en benskada kunde idrottaren inte gå ordentligt och var tvungen att dra sig ur loppet.
Lexikalt Träd
ambulation
ambulate
ambul
