to electrocute
01
elektrisera, döda eller skada genom elektrisk stöt
to kill or injure someone through electric shock
Transitive: to electrocute sb
Exempel
The worker was electrocuted when he accidentally touched a live wire.
Arbetaren elektrocuterades när han av misstag rörde vid en ledande tråd.
02
elektrokuera, avrätta genom elstöt
to execute a criminal by using electricity
Transitive: to electrocute a criminal
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
electrocute
3:e person singular
electrocutes
presens particip
electrocuting
enkelt preteritum
electrocuted
perfekt particip
electrocuted
Exempel
In the early 20th century, the electric chair was introduced as a means to electrocute prisoners.
I början av 1900-talet introducerades den elektriska stolen som ett sätt att elektrocutera fångar.
Lexikalt Träd
electrocution
electrocute
