to curtail
01
minska, begränsa
to place limits or boundaries on something to reduce its scope or size
Transitive: to curtail scope or amount of something
disapproving
formal
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
curtail
3:e person singular
curtails
presens particip
curtailing
enkelt preteritum
curtailed
perfekt particip
curtailed
Exempel
The government curtails excessive spending by implementing strict budgetary measures.
Regeringen begränsar överdrivna utgifter genom att införa strikta budgetåtgärder.
02
förkorta, minska
to end something sooner than planned
Transitive: to curtail an event or activity
formal
Exempel
The teacher curtailed class discussion when it began straying too far from the scheduled lesson plan.
Läraren förkortade klassdiskussionen när den började avvika för långt från den schemalagda lektionsplanen.
Lexikalt Träd
curtailment
curtail
