to conquer
con
ˈkɒn
kon
quer
wanker

Definition och betydelse av "conquer"på engelska

to conquer
01

erövra, kuva

to gain control of a place or people using armed forces 
Transitive: to conquer a place or people
to conquer definition and meaning
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
conquer
3:e person singular
conquers
presens particip
conquering
enkelt preteritum
conquered
perfekt particip
conquered
Exempel
The army worked strategically to conquer the enemy's territory. 

Armén arbetade strategiskt för att erövra fiendens territorium.

02

besegra, övervinna

to overcome a challenge or obstacle 
Transitive: to conquer a challenge or obstacle
to conquer definition and meaning
Exempel
She conquered the challenges in her career through perseverance and hard work. 

Hon besegrade utmaningarna i sin karriär genom uthållighet och hårt arbete.

03

besegra, övervinna

to overcome or defeat something using mental strength, determination, or moral influence 
Transitive: to conquer a thought or attitude
Exempel
Through constant practice and self-belief, she conquered her fear of public speaking. 

Genom konstant övning och självförtroende besegrade hon sin rädsla för att tala inför publik.

04

erövra, dominera

to dominate a place by becoming very popular or successful 
Transitive: to conquer a place or situation
Exempel
Her book conquered the bestseller list, topping charts for months. 

Hennes bok erövrade bästsäljarlistan och toppade listorna i månader.

LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store