to vociferate
01
fälla blad, förlora blad
(of plants and shrubs) shedding foliage at the end of the growing season
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
vociferate
3:e person singular
vociferates
presens particip
vociferating
enkelt preteritum
vociferated
perfekt particip
vociferated
02
skrika, tala högt
to shout or speak loudly
Exempel
The actor vociferated his lines on stage, hoping to convey the emotions of his character to the audience.
Skådespelaren skrek sina repliker på scenen i hopp om att förmedla sin karaktärs känslor till publiken.
Lexikalt Träd
vociferation
vociferator
vociferate
vocifer
