supplicant
Pronunciation
/ˈsəpɫəkənt/

Definition och betydelse av "supplicant"på engelska

Supplicant
01

bönfallande, supplikant

a person who earnestly and respectfully asks for help, mercy, or favor, especially from a deity or higher authority
grammatisk information
animacitetsstatus
människa
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
supplicants
Exempel
The temple was filled with supplicants offering incense and prayers.
Templet var fyllt av bönfallande som erbjöd rökelse och böner.
supplicant
01

bönfallande, bönfallande

humbly pleading or earnestly requesting
grammatisk information
morfologisk sammansättning
sammansättning
kvalitativt
superlativ
most supplicant
komparativ
more supplicant
graderbart
Exempel
His supplicant manner contrasted with his usual pride.
Hans bönfallande sätt kontrasterade med hans vanliga stolthet.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store