Supplicant
01
bönfallande, supplikant
a person who earnestly and respectfully asks for help, mercy, or favor, especially from a deity or higher authority
grammatisk information
animacitetsstatus
människa
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
supplicants
Exempel
The supplicant knelt before the altar, whispering a silent plea.
Bönfallaren föll på knä framför altaret, viskade en tyst bön.
supplicant
01
bönfallande, bönfallande
humbly pleading or earnestly requesting
grammatisk information
morfologisk sammansättning
sammansättning
kvalitativt
superlativ
most supplicant
komparativ
more supplicant
graderbart
Exempel
With supplicant eyes, the child begged for forgiveness.
Med bönfallande ögon bad barnet om förlåtelse.
