to strafe
01
beskjuta, bombarda
to attack ground targets, such as enemy troops or installations, with gunfire from low-flying aircraft
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
strafe
3:e person singular
strafes
presens particip
strafing
enkelt preteritum
strafed
perfekt particip
strafed
Exempel
As the ground forces advanced, air support was called in to strafe the opposing troops, disrupting their formation.
När marktrupperna avancerade kallades flygstöd in för att beskjuta de motstående trupperna och störa deras formation.
Strafe
01
lågflygande attack, kulspruteeld
an attack made with machine-gun or cannon fire from a low-flying aircraft
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
strafes
Exempel
The convoy came under a sudden strafe from enemy planes.
Konvojen utsattes för ett plötsligt flyganfall från fiendens flygplan.
Lexikalt Träd
strafer
strafe
