Shriek
01
skrik, gällt skrik
a sudden, high-pitched cry or scream that is sharp and piercing in nature
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
enkelt
räknebart
pluralform
shrieks
Exempel
She let out a shriek when she saw the spider on her bed.
Hon gav ifrån sig ett skrik när hon såg spindeln på sin säng.
to shriek
01
skrika, tjuta
to produce a loud, high-pitched sound, often due to fear, surprise, or excitement
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
shriek
3:e person singular
shrieks
presens particip
shrieking
enkelt preteritum
shrieked
perfekt particip
shrieked
Exempel
She shrieked when the mouse ran across the floor.
Hon skrek när musen sprang över golvet.
