to ruminate
01
fundera djupt, tänka länge och noggrant
to think carefully and at length about something
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
ruminate
3:e person singular
ruminates
presens particip
ruminating
enkelt preteritum
ruminated
perfekt particip
ruminated
Exempel
They ruminate on past mistakes to avoid repeating them.
De funders över tidigare misstag för att undvika att upprepa dem.
02
idissla, tugga mat som har regurgiterats från magen
to chew food that has been regurgitated from the stomach, as done by certain animals like cows
Exempel
The buffalo ruminated slowly, its jaw moving in circles.
Buffeln idisslade långsamt, dess käke rörde sig i cirklar.
Lexikalt Träd
rumination
ruminative
ruminator
ruminate
rumin
