verblüffen
[past form: verblüffte]
01
förbluffa, häpna
Jemanden durch Unerwartetes oder Außergewöhnliches in Erstaunen versetzen
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
hjälpverb
haben
1:a person singular
verblüffe
3:e person singular
verblüfft
presens particip
verblüffend
enkelt preteritum
verblüffte
perfekt particip
verblüfft
Exempel
Sein Tor in der 90. Minute verblüffte die Gegner.
Hans mål på den 90:e minuten förvånade motståndarna.



























