brüllen
01
skrika, vråla
Laut schreien
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
hjälpverb
haben
1:a person singular
brülle
3:e person singular
brüllt
presens particip
brüllend
enkelt preteritum
brüllte
perfekt particip
gebrüllt
Exempel
Das Kind brüllte vor Wut.
Barnet skrek av ilska.
02
ryta
Tiefes, lautes Tiergeräusch
Exempel
Der Löwe brüllte in seinem Käfig.
Lejonet rykte i sin bur.



























