delirar
[past form: deliré][present form: deliro]
01
yra
hablar cosas sin sentido o fuera de la realidad
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
1:a person singular
deliro
3:e person singular
delira
presens particip
delirando
enkelt preteritum
deliré
perfekt particip
delirado
Exempel
Ella delira cuando está muy nerviosa.
Hon yrar när hon är mycket nervös.
