to confound
01
förvirra, bryta
to confuse someone, making it difficult for them to understand or think clearly
Transitive: to confound sb
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
confound
3:e person singular
confounds
presens particip
confounding
enkelt preteritum
confounded
perfekt particip
confounded
Exempel
The intricate maze confounded the participants, leaving them unable to find the exit.
Den invecklade labyrinten förvirrade deltagarna och lämnade dem oförmögna att hitta utgången.
02
förväxla, blanda ihop
to confuse one thing for another thing
Transitive: to confound sb/sth
Exempel
I often confound the twins because they look so similar.
Jag förväxlar ofta tvillingarna för att de ser så lika ut.
Lexikalt Träd
confounded
confounding
confound
