tiebreaker
tie
ˈtaɪ
tai
brea
breɪ
brei
ker
kɜr
kēr
/tˈa‍ɪbɹe‍ɪkɐ/

Definition och betydelse av "tiebreaker"på engelska

Tiebreaker
01

tiebreak, utslagsomgång

a special additional round or rule used to determine a winner when the score is equal after regular play
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
tiebreakers
Exempel
The volleyball match ended with an exciting tiebreaker set.
Volleybollmatchen slutade med en spännande tiebreak-set.
LanGeek
Ladda Ner Appen
langeek application

Download Mobile App

App Store