self-sufficient
/ˌsɛɫfsəˈfɪʃənt/, /ˌsɛɫfsəˈfɪʃɪnt/
self-sufficient
01
självförsörjande, oberoende
capable of providing everything that one needs, particularly food, without any help from others
grammatisk information
morfologisk sammansättning
sammansättning
kvalitativt
superlativ
most self-sufficient
komparativ
more self-sufficient
graderbart
Exempel
Moving to a rural area taught her how to be self-sufficient, from growing her own vegetables to fixing minor household repairs.
Att flytta till ett landsbygdsområde lärde henne hur man blir självförsörjande, från att odla sina egna grönsaker till att fixa mindre hushållsreparationer.
