to envelop
01
omsluta
to completely surround or cover something
Transitive: to envelop sth
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
envelop
3:e person singular
envelops
presens particip
enveloping
enkelt preteritum
enveloped
perfekt particip
enveloped
Exempel
As night fell, the darkness began to envelop the city.
När natten föll började mörkret svepa in staden.
Lexikalt Träd
enveloping
envelopment
envelop



























