to decimate
01
decimera, utrota
to kill large groups of people
Transitive: to decimate a group of people
grammatisk information
morfologisk sammansättning
avlett
handlingsverb
regelbundet
presens
decimate
3:e person singular
decimates
presens particip
decimating
enkelt preteritum
decimated
perfekt particip
decimated
Exempel
The plague had the ability to decimate medieval towns and cities.
Pesten hade förmågan att decimera medeltida städer och samhällen.
02
decimera, döda var tionde soldat
(in a Roman legion) to kill one in every ten soldier
Transitive: to decimate a group of soldiers
Exempel
The leader vowed not to decimate his troops, but to find a fair solution to the conflict.
Ledaren lovade att inte decimera sina trupper, men att hitta en rättvis lösning på konflikten.
Lexikalt Träd
decimation
decimate
decimal
