to blink
01
blinka, plira
to open and close the eyes quickly and for a brief moment
Intransitive
grammatisk information
morfologisk sammansättning
enkelt
handlingsverb
regelbundet
presens
blink
3:e person singular
blinks
presens particip
blinking
enkelt preteritum
blinked
perfekt particip
blinked
Exempel
The bright light made her blink.
Det starka ljuset fick henne att blinka.
02
blinka, flimra
(of a light) to flash on and off repeatedly
Intransitive
Exempel
The signal light began to blink, warning drivers of the upcoming construction zone.
Signal ljuset började blinka, varnade förare för den kommande konstruktionszonen.
Blink
01
blinkning, ögonslå
a quick, involuntary closing and opening of the eyes
grammatisk information
animacitetsstatus
abstrakt
morfologisk sammansättning
sammansättning
räknebart
pluralform
blinks
Exempel
He gave a surprised blink when he heard the news.
Han gav en förvånad blinkning när han hörde nyheten.
